The good thing about living in a fridge...
Kan ju bara säga så här.... I´ts getting cold in here, so put on all your clothes!
Jag tror jag aldrig har uppskattat mina ulltofflor så mycket som jag gör just nu... Värmen i huset har bestämt sig för att försvinna... det värsta är nog i badrummet där ingen golvvärme vill fungera å ett kallt klinkers är inte att leka med! Så har faktiskt sattit på bastun å öppnat rummet så man får iaf lite värme.... får ta smällen sen när elräkningen kommer...
I dag är det fredag, ännu en helg att se framemot... Jonas ska fixa klart med kaminen å förhoppningsvis får vi våran luftvärmepump i dag!! *wieeee* Då kanske vi äntligen får govärme! Längtar mest tills kaminen är klar... då får man elda å mysa! :-)
Måste ju säga att min sambo är ju typ bäst! Han är så otroligt duktig i allt han gör! Är så himla stolt över att ha en sådan underbar sambo!!
Förra helgen for jag ner till piteå bara för att roa mig (tittade på min systers nya häst och partayade med katrin) medans Jonas var hemma å bytte bänkskivor i köket och fick ihop det mesta av kaminen :-) Helt glad var man ju när man kom hem!
Min mage är elak med mig.... :-( Den tycker inte om den mat/dryck jag ger den... Det är som att den åker bergochdalbana genom mina tarmar för att sedan åka rutchkana ut... för er som vill veta... ;-) Så nu måste jag fasta med alkohol, "stark" mat, mjölk och godis, enligt min läkare (som i detta fall oxå råkar vara min kära far)
Men men... nu ska jag gå å se om badrummet är någorlunda varmt så man vågar ta sig en dusch... sen ska jag ut med hundarna å leka i snön (det lilla som kommit) :-)
Tjolavippen!
Hälsningar från Nalle Puh: "För att visa, att man inte alls blev rädd när man hoppade till, kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig" :-)
Jag tror jag aldrig har uppskattat mina ulltofflor så mycket som jag gör just nu... Värmen i huset har bestämt sig för att försvinna... det värsta är nog i badrummet där ingen golvvärme vill fungera å ett kallt klinkers är inte att leka med! Så har faktiskt sattit på bastun å öppnat rummet så man får iaf lite värme.... får ta smällen sen när elräkningen kommer...
I dag är det fredag, ännu en helg att se framemot... Jonas ska fixa klart med kaminen å förhoppningsvis får vi våran luftvärmepump i dag!! *wieeee* Då kanske vi äntligen får govärme! Längtar mest tills kaminen är klar... då får man elda å mysa! :-)
Måste ju säga att min sambo är ju typ bäst! Han är så otroligt duktig i allt han gör! Är så himla stolt över att ha en sådan underbar sambo!!
Förra helgen for jag ner till piteå bara för att roa mig (tittade på min systers nya häst och partayade med katrin) medans Jonas var hemma å bytte bänkskivor i köket och fick ihop det mesta av kaminen :-) Helt glad var man ju när man kom hem!
Min mage är elak med mig.... :-( Den tycker inte om den mat/dryck jag ger den... Det är som att den åker bergochdalbana genom mina tarmar för att sedan åka rutchkana ut... för er som vill veta... ;-) Så nu måste jag fasta med alkohol, "stark" mat, mjölk och godis, enligt min läkare (som i detta fall oxå råkar vara min kära far)
Men men... nu ska jag gå å se om badrummet är någorlunda varmt så man vågar ta sig en dusch... sen ska jag ut med hundarna å leka i snön (det lilla som kommit) :-)
Tjolavippen!
Hälsningar från Nalle Puh: "För att visa, att man inte alls blev rädd när man hoppade till, kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig" :-)
I feel pretty!!
Sitter hos Katrin, Micke å Skrot just nu... vi ska äta tacos å dricka öl... sen ska min älskade bror sjutsa in oss till stan där det blir mer partey! :-D
Ika i rutan!
Satt just å tittade på ett klipp på youtube, Ika i rutan! Snacka om nostalgi! det såg man ju alltid som barn! crazy... :-)
Long time no hello hello
Jo jag vet... Jag är sämst att uppdatera min blogg... Även fast jag sa för typ några inlägg sen att jag ska skärpa mig... men skit samma... nu lovar jag inget :-) jag skriver när jag känner för det.. så LIVE WITH IT!!! :-)
Det har varit en kaotisk tid... mycket har hänt... sen har det inte hänt nå alls.... åsså händer det igen... å så kan vi slänga in lite fötter i det... :-)
Det har varit mycket med skolan.... mycket (eller lite) med jobbet... å mer här hemma...
Har inte riktigt fått ro i kroppen av alla händelser så det har helt enkelt blivit kaos...
(ni får ursäkta om jag skriver med osammanfattande meningar, men nu rullar bara tanketåget som på räls, så vad som hellst kan ploppa upp)
Vet inte riktigt vart jag ska börja.... ska jag börja från då det startade till nu... eller ska jag bara berätta om mitt liv i dag...? hmm...
Jag tror jag gör så att jag bara tar kortfattat om dåtiden... lite mer om nutiden... å framtiden får ni helt enkelt läsa om i morgon (eller då jag känner för att skriva igen)
Dåtid
(någon gång i början av hösten, slutet av sommaren)
Jag var påväg till jobbet då jag helt plötsligt tappade andan.... paniken steg i mig och mitt hjärta slog orytmiska slag. Hela min kropp ville bara sjunka ihop, och det var med nöd och näppe som jag lyckades svänga av vägen och ställa mig på en P-plats...
"Ni vet i en sådan här tecknad film där, när man har slagit sig, så kommer det stjärnor som flyger runt ovanför din skalle?" Ungefär så var det för mig, fast byt ut stjärnor mot kännslor och tankar.
VARFÖR!? VARFÖR!? VAD VILL DU!? SLUTA!!!! PATETISK!! OTILLRÄCKLIG!!! KOMMER ALDRIG NÅ MÅLET!!HAHAHAHAHAHAHAHAHAHHAHAHAHAHHAHAHAHAHHAHAHAHAHHAHAHAHAHHAHAHAHAHAHAHHAHAHHA!
Det var helt enkelt bara CRAZY!
Nutid
(11 november 2008)
Jag mår bra .-) Jag är jag i dag! :-) Jag tar dagen som den kommer, och försöker inte att utspela framtiden i dag när i dag är i dag, och framtiden är i morgon!
Självklart kommer tankarna, men jag håller på att arbeta med dom.... med mig själv... Jag vet att jag har en lång väg farmför mig... Men jag har kommit en bit... jag har lyckats komma förbi starten, och nu blickar jag framåt för att hitta mållinjen :-)
Och det vill jag lova... det är inte ett race på öppen mark... snarare en utav dom jobbigaste, snårigaste, blötaste, terräng-maratonet jag någonsin behövt springa! Men i denna tävling är det bara jag och mig själv som springer, så vi kan ta det i våran egen takt, vi kan sakta av då vi känner för det... vila en stund... dricka lite vatten... å sen fortsätta.... för hey, vi kommer ändå vinna det här i slutändan! :-) (ehh...schizo?)
Framtid
Mitt mål? Ja vad är mitt mål... och VART är mitt mål...???
Det kan jag ju inte svara på eftersom jag inte ska tänka på framtiden så mycket... Jag håller på att skriva mitt manus, utan tankekarta... så därför är jag i totalt omedvetande om vad som komma skall...
Men ett är säkert; på dom sista raderna ska det stå;
"Åsså levde hon lyckligt i alla sina dagar!" SLUT :-)
Men som sagt, det är en lång väg dit.... men början är avklarad och mitt race är nu igång :-)
Personer som är skyldiga till att jag mår bra i dag, dessa vill jag tacka:
Jonas (Du förstår, du hjälper och du stöttar! Du är min krycka! och jag älskar dig så fruktansvärt mycket!!!) Tack!!
Mamma och Pappa (ni finns alltid där för mig med öppna armar) Tack!!
Joakim, Niklas, Stina (vad hade jag gjort utan er? Jag behöver bara tänka på er så fylls hela min själ av lycka) Tack!!
Mina vänner (ni vet vilka ni är, så ta åt er!!!) Tack!!
Mina djur (ni känner när jag mår dåligt, ni tröstar med berörning och med eran spirit) Tack!!
Lena Olsson - Lalor (min vägledare, min GPS :-)) Tack!!
Nu ska jag springa vidare, hoppas vi möts på vägen :-)
*~*kram*~*
Det har varit en kaotisk tid... mycket har hänt... sen har det inte hänt nå alls.... åsså händer det igen... å så kan vi slänga in lite fötter i det... :-)
Det har varit mycket med skolan.... mycket (eller lite) med jobbet... å mer här hemma...
Har inte riktigt fått ro i kroppen av alla händelser så det har helt enkelt blivit kaos...
(ni får ursäkta om jag skriver med osammanfattande meningar, men nu rullar bara tanketåget som på räls, så vad som hellst kan ploppa upp)
Vet inte riktigt vart jag ska börja.... ska jag börja från då det startade till nu... eller ska jag bara berätta om mitt liv i dag...? hmm...
Jag tror jag gör så att jag bara tar kortfattat om dåtiden... lite mer om nutiden... å framtiden får ni helt enkelt läsa om i morgon (eller då jag känner för att skriva igen)
Dåtid
(någon gång i början av hösten, slutet av sommaren)
Jag var påväg till jobbet då jag helt plötsligt tappade andan.... paniken steg i mig och mitt hjärta slog orytmiska slag. Hela min kropp ville bara sjunka ihop, och det var med nöd och näppe som jag lyckades svänga av vägen och ställa mig på en P-plats...
"Ni vet i en sådan här tecknad film där, när man har slagit sig, så kommer det stjärnor som flyger runt ovanför din skalle?" Ungefär så var det för mig, fast byt ut stjärnor mot kännslor och tankar.
VARFÖR!? VARFÖR!? VAD VILL DU!? SLUTA!!!! PATETISK!! OTILLRÄCKLIG!!! KOMMER ALDRIG NÅ MÅLET!!
Det var helt enkelt bara CRAZY!
Nutid
(11 november 2008)
Jag mår bra .-) Jag är jag i dag! :-) Jag tar dagen som den kommer, och försöker inte att utspela framtiden i dag när i dag är i dag, och framtiden är i morgon!
Självklart kommer tankarna, men jag håller på att arbeta med dom.... med mig själv... Jag vet att jag har en lång väg farmför mig... Men jag har kommit en bit... jag har lyckats komma förbi starten, och nu blickar jag framåt för att hitta mållinjen :-)
Och det vill jag lova... det är inte ett race på öppen mark... snarare en utav dom jobbigaste, snårigaste, blötaste, terräng-maratonet jag någonsin behövt springa! Men i denna tävling är det bara jag och mig själv som springer, så vi kan ta det i våran egen takt, vi kan sakta av då vi känner för det... vila en stund... dricka lite vatten... å sen fortsätta.... för hey, vi kommer ändå vinna det här i slutändan! :-) (ehh...schizo?)
Framtid
Mitt mål? Ja vad är mitt mål... och VART är mitt mål...???
Det kan jag ju inte svara på eftersom jag inte ska tänka på framtiden så mycket... Jag håller på att skriva mitt manus, utan tankekarta... så därför är jag i totalt omedvetande om vad som komma skall...
Men ett är säkert; på dom sista raderna ska det stå;
"Åsså levde hon lyckligt i alla sina dagar!" SLUT :-)
Men som sagt, det är en lång väg dit.... men början är avklarad och mitt race är nu igång :-)
Personer som är skyldiga till att jag mår bra i dag, dessa vill jag tacka:
Jonas (Du förstår, du hjälper och du stöttar! Du är min krycka! och jag älskar dig så fruktansvärt mycket!!!) Tack!!
Mamma och Pappa (ni finns alltid där för mig med öppna armar) Tack!!
Joakim, Niklas, Stina (vad hade jag gjort utan er? Jag behöver bara tänka på er så fylls hela min själ av lycka) Tack!!
Mina vänner (ni vet vilka ni är, så ta åt er!!!) Tack!!
Mina djur (ni känner när jag mår dåligt, ni tröstar med berörning och med eran spirit) Tack!!
Lena Olsson - Lalor (min vägledare, min GPS :-)) Tack!!
Nu ska jag springa vidare, hoppas vi möts på vägen :-)
*~*kram*~*
