My pink elephant...
I'd like to run away from you
But if I were to leave you I would die
I'd like to break the chains you put around me
And yet I'll never try
No matter what you do you drive me crazy
I'd rather be alone
But then I know my life would be so empty
As soon as you were gone
Impossible to live with you
But I could never live without you
For whatever you do
For whatever you do
I never, never, never
Want to be in love with anyone but you
You make me sad
You make me strong
You make me mad
You make me long for you
You make me long for you
You make me live
You make me die
You make me laugh
You make me cry for you
You make me cry for you
I hate you
Then I love you
Then I love you
Then I hate you
Then I love you more
For whatever you do
I never, never, never
Want to be in love with anyone but you
You treat me wrong
You treat me right
You let me be
You make me fight with you
I could never live without you
You make me high
You bring me down
You set me free
You hold me bound to you
I hate you
Then I love you
Then I love you
Then I hate you
Then I love you more
I love you more
For whatever you do
For whatever you do
I never, never, never
Want to be in love with anyone but you
I never, never, never
I never, never, never
I never, never, never
Want to be in love with anyone but you
But you
Ab imo pectore...
testing :-)
Efter alla käppar i hjulet så bestämde jag mig för att göra mig lite glad... Så när jag, till min stora förvåning, fick mer än förväntat tillbaka på skatten så tyckte jag att jag skulle få skämma bort mig lite :-) så hipps vips blev jag ett nintendo dsi xl och en nokia n900 rikare :-D Och mer än nöjd må jag säga att jag är. jag har dessutom lyckats lägga undan 5000 till våran bilresa i sommar. Så just nu känns det faktiskt ganska coolt UTAN skuldkännslor :-)
over and out
3 månader och 2 dagar....
Det har nu gått 3 månader och 2 dagar sen jag förlorade min älskade vän...
3 månader av stundvis glädje och stundvis sorg.
Det är obeskrivligt hur mycket man kan sakna någon så fruktansvärt mycket. Jag har inte kunnat titta på bilder av honom ordentligt, och dom små glimtar jag tagit har suddats igen av tårar.
Det sticker till i mitt hjärta varje gång jag tänker på Svarten. Det är som ett svidande sår i hjärtat som gör ont då man råkar komma åt det...
Drygt en vecka efter att Svarten gick bort ville jag börja titta på andra hästar... inte för att någon skulle ersätta hans plats, utan mer för att jag höll på att gå sönder. Att hela tiden gå omkring hemma utan att få min dagliga dos av häst gjorde mig tokig! Jag gick från ett liv av glädje, lycka, vänner, kännslan av att få vara hos någon som man visste ALDRIG skulle såra en, till ett liv av bitterhet, rastlöshet och ensamhet. Jag ville ha tillbaka mitt liv! Min glädje! Mitt välbefinnande! Jag ville ha tillbaka den underbara kännslan jag hade varje gång jag var med Svarten!
3 hästar hann jag titta på, varav en som jag fastnade lite extra för... en häst som säkert kunde få tillbaka mitt självförtroende. Vi var väldigt nära att köpa... men insåg sen att priset var för högt för våran ekonomi.
Bitterheten spred sig och rädslan att gå tillbaka till mörkret började gnaga mig i nacken. Samtidigt som mina tankar började snurra runt...
Varför ville jag ha en häst så snabbt?
varför kunde jag inte vänta?
Var verkligen mina kännslor sanna mot mig?
Har insett nu på senare tid att enda anledningen att skaffa en ny häst, var för att jag var desperat! Jag var rädd! Jag var bitter och jag ville inte må så här dåligt! Jag ville inte att någon skulle ersätta Svartens plats, jag ville att någon skulle ersätta hur jag mådde... och med den "uppenbarelsen" insåg jag att det är inte rätt att skaffa mig en ny häst... inte nu iaf... för jag skulle bara jämföra den ny hästen med Svarten och jag viste att jag skulle bli besviken. För ingen, INGEN, häst kommer någonsin att få mig att känna mig lika lycklig som Svarten gjorde, det tänker jag inte tillåta! För jag vet att även den hästen kommer att lämna mig en dag... jag orkar inte gå igenom det igen...
Alla säger till mig att jag ska försöka minnas dom bra stunderna jag hade tillsammans med Svarten! VARFÖR!?!?Det får mig bara att minnas det jag har förlorat! Det jag levde för! Mitt lyckliga liv!! Det jag vet att jag aldrig kommer att få tillbaka!
Jag har haft många hästar som har en stämpel i mitt hjärta... Balett,Karum, Diskant, Sunnan, Svedjepojken, Charlie, Posse, Frippe, Beiliz, Astra, Spirit, Cara... Men INGEN som gett mig så mycket som Svarten gjorde! Innan han var min och gick som en sur gammal ridskolehäst i pite så fanns det något hos honom som gjorde honom speciell för mig.
Det jobbigaste med att Svarten försvann var att jag aldrig hade hunnit ledsna! Jag älskade varje minut med honom! Jag mådde så bra! Det var sällan jag ville fara från stallet! Visst, nog fanns det dagar som man kanske ville ligga kvar i soffan då det var -30 grader ute! Men det som fick en att kliva ur var ju vetenskapen om att en mil därifrån så stod Glädjen och väntade! Han kunde hålla mig varm i den kallaste kylan!
Gosh! Nu låter det som att det inte fanns någon annan än Svarten för mig... och det är väl inte helt sant... Självklart är jag lycklig med Jonas och jag älskar han oändligt och är väldigt lycklig med honom och alla våra andra djur! Samtidigt som jag inte kan rå för att känna att lyckan blev total när jag fick Svarten! Tillsammans med Svarten så fanns inga problem i världen! Allt annat försvann och det var bara vi två, jag har aldrig kännt mig så lugn med någon annan varelse som jag var med honom.
Det gjorde sååå ont att säga upp boxplatsen, spec. då jag vet att det kommer att stå en ny häst där snart, och det kommer inte vara min. Men frågan är om det kanske gör ondare att se den tom?
Det är sjukt hur mycket jag saknar honom...
Ibland så hör jag "småflickorna" sucka över sina hästar. "åh, han gick så segt på hoppningen! Jag ska sälja honom!" "Åh, nu har han skadat sig så jag kommer inte kunna vara med på nästa tävling! Dumma häst" "Jag ååårkar inte arbeta med honom, han lyssnar ju ändå inte på vad jag säger" "Jag måste hem å sminka mig inför festen i kväll, jag skiter i att borsta av honom efter träningen" "Ne, men jag har inte tid att vara med honom längre än 20 minuter, jag ska ju till en kompis!" Till dom vill jag bara skrika HÅLLL KÄFTEN!! Ni anar inte hur lyckliga ni ska vara att eran häst är frisk och mår bra och gör allt ni ber den om! Mer än vad den kanske ibland är kapabel till! Ni som tror att era hästar är maskiner som ska ta er till berömmelse förtjänar inte att ha häst!!!
ja...typ...
3 månader och två dagar har gått...
I dag gör jag prakitk på ridskolan i råneå, det känns bra att få göra något om dagarna, i stället för att sitta hemma och låta tankarna ta över. Det känns bra att ha en mening med livet... känna att man har en betydelse.
Den 19:e ska jag fara ner och göra intagningsprovet till hippologen. Inga ord kan beskriva hur mycket jag vill komma in på den utbildningen! Jag vill lära mig mer om hästar! Jag kan inte få nog! Det här är nästa steg! Jag vill utvecklas! GIVE IT TO ME!! ehm...ja...
Mitt liv är som en bergochdal-bana just nu... det finns ljusa stunder, men ibland stupar det ordentligt, och ibland kittlar det i magen och man vet inte om man bör skratta eller gråta...
I dag tar jag en dag i taget....
Vinnaren får allt....
Jag är trött på ord
Orkar inte mera
Sår från längesen går lätt upp igen
Varje kort är lagt
Vi har inga flera
Ljuset det brann ut
Spelet det tog slut
Och vinnaren tar allt
I skuggan är det kallt
Förloraren får stå ensam och se på
Jag var bara din
Trodde att jag visste
Var din trohet låg
Trodde att jag såg
Mannen i mitt liv
Den förste och den siste
Men jag hade fel
Allting var ett spel
Och gudarna har makt
Det här blir som dom har sagt
En människa står kvar
Mister allt hon har
Och vinnaren tar allt
I skuggan är det kallt
Så enkelt att förstå
Varför klaga då
Men säg får hennes kyss
Minnena att vakna
Värmen i en famn
Ljudet av ett namn
Du vet nog som jag
Hur jag skulle sakna
Varje ögonblick
Tiden som jag fick
Så blir man dömd en dag
Och människor som jag
Vi tittar bara på
Känner oss så små
Och kärleksspelet går
Den segerrika får
Belöning tusenfalt
För vinnaren tar allt
strange dreams are made of this....
alltså, jag måste ju ha haft den knasigaste drömmen någonsin! jag menar... jag drömmer oftast knasiga drömmar...
Jag och Nina var i ett hus... typ norrbottensgård.... vet inte riktigt vad vi skulle göra där... men när vi skulle gå därifrån så står det en stor gubbe vid dörren, han tar tag vid mig och slänger in mig i huset... Jag skriker åt nina att "RINGA polisen!!" och hon ba: " Vad är telefonnr!?" "112" skriker jag tillbaka! Hon gör det och medans drar den här gubben in mig i ett kök och ska bädda upp en bäddsoffa... med typ blommor på...
Nina ger mig telefonen och säger att dom vill prata med mig... så jag tar telefonen, och då säger hon i andra änden att dom är lite sur på mig för att min chef har sagt till dom att jag tycker att dom är knäppa som jobbar i växeln på 112... "MEN DET HAR JAG ALDRIG GJORT!" Men hon tror inte på mig så hon lägger på...
Nu förflyttas vi till min skola i kanada... den dumma gubben är borta och jag är i min "drama-klass". Vi ska spela teater och det är världens strängaste lärare, hon säger åt mig att spotta ut tuggummit, jag försöker, men det bara växer och växer i munnen... Men tillslut så får jag ut det... Vi ser en imrovisations pjäs som någon spelar... fast dom har manus....
När vi sett klart pjäsen så är vi helt plötsligt uppe i en stuga i fjällen, när jag går ut ur huset så springer det några vargar ute... Bo (våran hund) springer ut och ska jaga dom... jag försöker skirka på han, men han lyssnar inte... Dom springer bakom en stor sten och hipps vipps har vargen förvandlats till en häst och riddare!!!
Jag vaknar av att jag ropar "BOSSE HIT!!!" Stackars Bo sitter och gnäller där nere.... han försöker ju komma, men det är en stor grind i vägen....
Ja, hujja det är inte lätt... men ganska kul att drömma knasiga drömmar... iaf efteråt när man tänker på det så här :-)
dagens citat: När du trillar ner på någon räcker det inte att säga att du inte kunde hjälpa det, när allt kommer omkring kunde han förmodligen inte heller hjälpa att han hamnade under dig.
bara för att....
Har du någonsin suttit för dig själv och tänkt " tänk att jag är jag, tänk att jag är jag"... alltså riktigt insett att just du är du... ingen annan är du och ingen annan kommer att kunna vara du... bara DU...
Satt å tänkte så nyss...
Jag.... Frida Elisabeth Nilsson... jag är inne i min kropp... mina händer.. mina fötter mitt alltihop! När jag sitter och tänker så så känns det som att jag flyger.... Ibland när jag sitter och tänker "jag är jag" så får jag lov att sluta, för det känns nästan som att jag ska implodera...
Heter det så? Implodera? Du vet när man typ åker in i sig själv och exploderar... som en sånn här stjärna... Så känns det iaf som (shit nu kom Jonas och var helt ren å luktade gott...nu kom jag av mig jue....)
Iaf... snacka om att händerna är ganska så rynkiga...iaf på knogarna... insåg jag just...
I morgon är det lön... härligt... då får jag pengar! Lite mer än förra månaden iaf :-)
Ska far på lantmanna, apoteket, ica maxi och djurmagasinet...
jag äter antibiotika... och det är väldigt elakt mot min mage... det är säkert... åsså har jag bandage på min fot... tänkter på braveheart när jag ser det...
Det skulle nog vara skönt att implodera....
Hehe.... jag har hittat på ett nytt ord... om det nu inte är någon smarty som redan hittat på det...
På tal om smarty, så red jag ut i skogen med Svarten i dag... det var trevligt... men har börjat inse att det börjar bli väldans mörkt ute på kvällarna... det gör mig orolig... tycker inte om mörkret... "var inte rädd, det sa till mig...."
Jaja, nu ska jag sova så jag orkar kliva upp å släppa ut hästarna i morgon bitti...
hejs svejs imploderingsgrejs :-)
Words....
Iaf, dit jag ville komma; Fick ett till kedjebrev av min granne i dag (världens bästa granne dessutom *blink blink*) och just som jag tänkte trycka på raderingsknappen, så var det något i texten som fångade min uppmärksamhet... så jag fortsatte läsa och måste säga att den här texten berörde mig faktiskt och fick mig att tänka om, inte angående kedjebrev, men om hur man kan uppfatta sin vardag.
Jaja, nog med mitt snack nu, här kommer texten... jag hoppas den berör dig lika mycket som den berörde mig! KRAM
"Lasse är den typen du älskar att hata. Han är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga.
När någon frågade honom hur han mådde svarade han: 'Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar'.
Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Lasse där och talade om för de anställde hur man kunde se positivt på situationen.
Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Lasse och frågade honom: 'Hur lyckas du?'
Lasse svarade: 'Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör.'
Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det.
Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet.
Jag väljer de positiva sidorna i livet.
'Säkert, men det är inte fullt så enkelt', protesterade jag.
'Det är det', svarade Lasse. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen.
Du väljer hur folk skall påverka ditt humör.
Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör.
Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.
Jag funderade över vad Lasse hade sagt.
Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.
Många år senare hörde jag att Lasse var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meterfrån en radiomast. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Lasse utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen. Jag träffade Lasse ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han: 'Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?'
Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan.
'Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter', svarade Lasse.
'Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva'.
'Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?' frågade jag
Lasse fortsatte: 'Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: 'Han är döende'. Jag visste att jag måste göra något.
Vad gjorde du då?', frågade jag.
Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig', sa Lasse. Hon frågade om jag var allergisk mot något. Ja', svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar. Jag tog ett djupt andetag och ropade: 'Tyngdkraften'.
Genom deras skratt sa jag till dem: 'Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död'.
Lasse överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning.
Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut. Inställningen är, trots allt, allt.
Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Egentligen är dagen idag den morgondag som du bekymrade dig för igår.
Nu har du två valmöjligheter:
1. Radera detta
2. Vidarebefordra det till människor som du bryr dig om.
Jag hoppas att du väljer alternativ 2. Det gjorde jag.
Subject: När det känns för j-ligt, tänk så här.....
Jag är tacksam
....... för tonåringen som gnäller för att han måste diska för då är han hemma och inte ute på gatorna.
....för skatterna jag betalar för det betyder att jag har ett jobb.
....för att jag måste städa efter en fest för det betyder att jag har vänner.
....för att kläderna är lite trånga för det betyder att jag har mat på bordet.
....för att gräsmattan behöver klippas , fönster tvättas och hängrännor som måste rensas, jag har ett eget hem.
....för skuggan som bevakar mitt arbete, det betyder att jag är ute i solen.
....för alla klagomål på politiker för det betyder att vi har fri yttranderätt.
...för att parkeringsplatsen är längst bort för det betyder att jag har råd att ha bil.
...för min höga elräkning, den betyder att jag har det varmt.
....för tvätthögen på bordet för det betyder att jag har kläder att ta på mig.
....för trötthet och värkande muskler i slutet av dagen - jag har kunnat arbeta hårt.
....för väckarklockan som ringer på morgonen, jag lever.
....och sist men inte minst för att jag får många mail, för det betyder att någon tänker på mig."
tro det eller ej
(läs tidigare inlägg)
:-P
Dagbok från den lyckliga Stockholmsfamiljen som flyttade till norrbotten
..eller Avan.......hahahaha
9:e December.
Vi vaknade upp här i Arjeplog till en underbar matta av kristallvit snö, som täckte varenda
centimeter av landskapet. Vilken fantastisk syn! Finns det något vackrare ställe i hela
världen?
Att flytta hit var det bästa jag någonsin gjort. Jag skottade snö för första gången på flera år
och kände mig som ung på nytt. Jag skottade både våran uppfart och trottoaren.
I eftermiddags kom plogbilen och fyllde trottoaren med snö igen och blockerade uppfarten,
så jag fick ta en vända till med skyffeln.
Vilket underbart liv.
12:e December.
Solen har smält all vår fina snö, vilken besvikelse. Min granne säger att jag inte skall oroa
mig, vi kommer absolut att få en vit jul. Ingen snö på julen skulle ju vara förskräckligt!
Anders säger att i slutet på vintern kommer vi att ha så mycket snö att jag aldrig vill se snö
igen.
Jag tror inte att det är möjligt.
Anders är en trevlig människa, jag är glad att han är vår granne.
14:e December.
Snö, underbara snö. Det kom 20 cm inatt. Temperaturen har sjunkit till -20oC. Kylan får
allting att gnistra.
Vinden gjorde mig lite kall, men jag värmde upp mig med att skotta uppfarten och
trottoarerna.
Detta är livet.
Plogbilen kom tillbaka i eftermiddags och begravde allt i snö igen. Jag insåg inte att jag
skulle behöva skotta så här mycket, men jag kommer verkligen iform på det här viset.
15:e December.
50 cm till.
Sålde min Volvo och köpte en fyrhjulsdriven bil i stället. Köpte vinterdäck till frugans bil och
två extra snöskyfflar. Frugan ville skaffa en vedspis utifall elektriciteten skulle sluta
fungera, men jag tycker det verkar löjligt.
Vi bor ju faktiskt inte i Alaska.
16:e December.
Snöstorm i morse.
Föll omkull på den isiga uppfarten när jag saltade.
Ont som fan.
Frugan skrattade i en timme.......Roligt....
17:e December.
Fortfarande långt under noll grader.
Vägarna är för isiga för att man skall kunna ta sig någonstans.
Det var strömavbrott i 5 timmar.
Inget att göra förutom att stirra på frugan och försöka att inte irritera henne.
Vi skulle nog ha köpt en vedspis, men det erkänner jag inte för henne.
Jag hatar när hon har rätt.
Jag kan inte fatta att jag fryser ihjäl i mitt eget vardagsrum.
20:e December.
Elektriciteten är tillbaka igen, men det kom 35 cm till av den där vita skiten i natt.
Mer snöskottning, det tog hela dagen.
Plogbilen kom två gånger idag.
Försökte hitta en grann-unge som kunde skotta, men dom var upptagna med att spela
hockey sa dom.
Jag tror dom ljuger.
Ringde till den enda järnaffären i trakten för att fråga om en snöslunga, men dom var slut.
Dom kanske får hem fler i mars.
Jag tror dom ljuger.
Anders säger att jag måste skotta annars kommer kommunen att göra det och sedan skicka
mig en räkning på jobbet.
Jag tror Anders ljuger också!
22:a December.
Anders hade rätt om att det blir en vit jul.
Det föll 32 cm till av vit jävla snö i natt och det är så in i helvete kallt att det antagligen inte
kommer att smälta snö förrän i augusti!!
Det tog mig 45 minuter att klä på mig och gå ut och skotta i morse, sedan blev jag
pissnödig.
När jag klätt av mig, pissat och klätt på mig igen så var jag för trött för att skotta.
Försökte hyra Anders att ta hand om snöröjningen resten av vintern eftersom att han har
plog på traktorn, men han säger att han inte har tid.
Jag tror den jävla skithögen ljuger!!!
23:e December.
Bara 5 cm snö i dag. Det är nollgradigt nu.
Frugan ville att jag skulle jul dekorera huset i morse.
Är hon helt jävla slut eller?
Varför sa hon inte det för en månad sedan?
Hon säger att hon gjorde det, men jag tror kärringjäveln ljuger!
24 :e December
God jul! 15 cm .
Snön har blivit så jävla hårt packad av plogbilen att jag bröt av skyffeljäveln.
Tror jag fick en hjärtattack också.
Om jag får tag på han som kör plogbilen så ska jag fan i mej ta tag i pungen på han och dra
honom genom snön!
Jag vet att det jävla psykot gömmer sig runt hörnet och väntar på att jag skottat färdigt, sen
kommer han i 100 knyck och plogar igen allt.....
Kärringen ville att vi skulle sjunga julsånger medans vi öppnade julklapparna, men jag var
för upptagen med att spana efter plogbilen....
25:e December.
50 cm till av förbannad jävla snö!!!!!
Blev insnöad. Tanken på att skotta snö får mitt blod att koka.
Gud vad jag hatar snö!!!
Plogbilsföraren stannade till idag och frågade hur läget var, jag slog till den jäveln i huvet
med skyffeln.....
26:e December.
Fortfarande insnöad.
Vad fan skulle vi flytta hit för, jävla håla!!!!! Och allt var HENNES idé...
Hon går mig på nerverna.....
28:e December.
Fortfarande insnöad. Satmaran gör mig galen.
29:e December.
25 cm till.
Anders säger att jag måste skotta taket annars kan det rasa in.
Jävla dumskalle, tror han jag är helt sänkt eller???
30:e December.
Taket rasade in.
Plogbilsföraren har stämt mig på 1 miljon för att jag slog honom i huvet och kärringen har
åkt till sin mamma....
31:a December.
Eldade upp hela jävla hushelvetet.....
Ingen mer snöskottning här!!!!!!!
8:e januari.
Jag mår så bra. Jag älskar dom där pillren dom ger mig. Men varför är jag
fastbunden i sängern?????????????????????????
(Fick denna av Maria Gladh, bara för att JOnas klagade på den snöiga snön ;-) )
Omformatering?
- -30 grader ute....
- 10 grader inne och sjunkande
- 3 vedklossar kvar.... inga pengar till att köpa ved...
- Inga pengar till att köpa mat, lever på rester och vatten...
- Bilar som vägrar starta... ingen bensin...
Dessa punkter BORDE väl tillåta oss att få omformatera oss till björnar och gå i ide!?!?!?!??!?!?!?
Denna morgon...
Du är så vacker när du ligger där och sover, jag kan ligga och titta på dig hur länge som helst och bara känna glädjeruset sprida sig i min kropp! :-)
*~~*Jag viskar ömt de orden, de vackraste jag vet, du är mitt allt på jorden och dej vill jag älska i all evighet*~~*
be patient my friends....
Hälsning får Puh Björn:
Om du försöker hitta hem men istället hittar en grop, kan du försöka att leta efter en grop. Då skulle du med all säkerhet inte hitta en grop, vilket skulle vara bra, för då kanske du hitter någonting du inte letar efter, vilket skulle kunna vara precis det du letar efter.
:-)
Message from MY heart...
Don't break me, I bruise easily
The source of both your love and misery
I am steady, beating endlessly
While you are dozing, dreaming pretty things
Lovely things
I don't work for free
Please take care of me
This is a message from your heart
Your most devoted body part
Taking blood and making art
This is a message from your heart
Pounding away into the dark
You could thank me for a start
This is a message from your heart
Don't hurt me, I bleed constantly
My efforts leave me but flow back swiftly
My rhythm, soothing, like raindrops steady
On foggy windows when you gaze outwardly
Peacefully
I don't work for free
Please take care of me
Please take care of me
This is a message from your heart
Your most devoted body part
Taking blood and making art
This is a message from your heart
Pounding away into the dark
You could thank me for a start
This is a message from your heart
Everytime you sleep
Everytime you eat
Everytime you laugh
Everytime you cry
Every time you love
This is a message from your heart
Your most devoted body part
Taking blood and making art
This is a message from your heart
Pounding away into the dark
You could thank me for a start
This is a message from your heart 
I dag är det bara så...
I feel pretty!!
Ika i rutan!
Satt just å tittade på ett klipp på youtube, Ika i rutan! Snacka om nostalgi! det såg man ju alltid som barn! crazy... :-)
Long time no hello hello
Det har varit en kaotisk tid... mycket har hänt... sen har det inte hänt nå alls.... åsså händer det igen... å så kan vi slänga in lite fötter i det... :-)
Det har varit mycket med skolan.... mycket (eller lite) med jobbet... å mer här hemma...
Har inte riktigt fått ro i kroppen av alla händelser så det har helt enkelt blivit kaos...
(ni får ursäkta om jag skriver med osammanfattande meningar, men nu rullar bara tanketåget som på räls, så vad som hellst kan ploppa upp)
Vet inte riktigt vart jag ska börja.... ska jag börja från då det startade till nu... eller ska jag bara berätta om mitt liv i dag...? hmm...
Jag tror jag gör så att jag bara tar kortfattat om dåtiden... lite mer om nutiden... å framtiden får ni helt enkelt läsa om i morgon (eller då jag känner för att skriva igen)
Dåtid
(någon gång i början av hösten, slutet av sommaren)
Jag var påväg till jobbet då jag helt plötsligt tappade andan.... paniken steg i mig och mitt hjärta slog orytmiska slag. Hela min kropp ville bara sjunka ihop, och det var med nöd och näppe som jag lyckades svänga av vägen och ställa mig på en P-plats...
"Ni vet i en sådan här tecknad film där, när man har slagit sig, så kommer det stjärnor som flyger runt ovanför din skalle?" Ungefär så var det för mig, fast byt ut stjärnor mot kännslor och tankar.
VARFÖR!? VARFÖR!? VAD VILL DU!? SLUTA!!!! PATETISK!! OTILLRÄCKLIG!!! KOMMER ALDRIG NÅ MÅLET!!
Det var helt enkelt bara CRAZY!
Nutid
(11 november 2008)
Jag mår bra .-) Jag är jag i dag! :-) Jag tar dagen som den kommer, och försöker inte att utspela framtiden i dag när i dag är i dag, och framtiden är i morgon!
Självklart kommer tankarna, men jag håller på att arbeta med dom.... med mig själv... Jag vet att jag har en lång väg farmför mig... Men jag har kommit en bit... jag har lyckats komma förbi starten, och nu blickar jag framåt för att hitta mållinjen :-)
Och det vill jag lova... det är inte ett race på öppen mark... snarare en utav dom jobbigaste, snårigaste, blötaste, terräng-maratonet jag någonsin behövt springa! Men i denna tävling är det bara jag och mig själv som springer, så vi kan ta det i våran egen takt, vi kan sakta av då vi känner för det... vila en stund... dricka lite vatten... å sen fortsätta.... för hey, vi kommer ändå vinna det här i slutändan! :-) (ehh...schizo?)
Framtid
Mitt mål? Ja vad är mitt mål... och VART är mitt mål...???
Det kan jag ju inte svara på eftersom jag inte ska tänka på framtiden så mycket... Jag håller på att skriva mitt manus, utan tankekarta... så därför är jag i totalt omedvetande om vad som komma skall...
Men ett är säkert; på dom sista raderna ska det stå;
"Åsså levde hon lyckligt i alla sina dagar!" SLUT :-)
Men som sagt, det är en lång väg dit.... men början är avklarad och mitt race är nu igång :-)
Personer som är skyldiga till att jag mår bra i dag, dessa vill jag tacka:
Jonas (Du förstår, du hjälper och du stöttar! Du är min krycka! och jag älskar dig så fruktansvärt mycket!!!) Tack!!
Mamma och Pappa (ni finns alltid där för mig med öppna armar) Tack!!
Joakim, Niklas, Stina (vad hade jag gjort utan er? Jag behöver bara tänka på er så fylls hela min själ av lycka) Tack!!
Mina vänner (ni vet vilka ni är, så ta åt er!!!) Tack!!
Mina djur (ni känner när jag mår dåligt, ni tröstar med berörning och med eran spirit) Tack!!
Lena Olsson - Lalor (min vägledare, min GPS :-)) Tack!!
Nu ska jag springa vidare, hoppas vi möts på vägen :-)
*~*kram*~*
mormor...
Dagen känns redan väldigt tungt, å jag känner att jag bara skulle vilja fara till dej å bli ompysslad... så där som dom gamla goda tiderna, då du på morgonen hade lagat goda tehkakor och bjöd på gott teh vid sidan om... sen kunde vi gå ut på stan å köpa oss lite fika under dagen... senare mot kvällen brukade du pyssla om mina fötter... ta ett fotbad, måla naglarna... först underlack, sen rött lack och sen överlack... :-)
Jag saknar dej lite extra i dag... Jag saknar ditt leende, dina lugna ord... dina kramar... jag saknar hela din underbara personlighet... Du betydde så mycket för mig... Med dig kunde man prata om allt, du lyssnade verkligen... Du kunde sitta där och bara lyssna, utan att döma eller någonting... bara lyssna... och det betydde så mycket för mig...
Jag vet att det är ett tag sedan du lämnade oss... men saknaden är fortfarande stor....
Du brydde dig om alla, spec alla barnbarnen. Vi var ditt guld...
Jag minns när vi var små och någon utav syskonen fyllde år, då hade du även med en liten present till oss andra, så det inte skulle bli så orättvist... Du var så omtänksam...
Alla goda minnen med dig... när vi bilade ner till Arbro... när jag hade bråkat med mamma och jag rymmde hemifrån till dej barfota, då du tog emot mig med ett skönt fotbad och bullar och mjölk!
Du var verkligen den perfekta mormorn, och en underbar vän!
Du kämpade gott.... och jag förstår när du tog det valet att lägga ner stridsyxan... "Nu är jag redo" var dom ord du sa... Du var aldrig rädd för döden... Du var mer orolig hur vi vid din sida skulle ta det... Du ville vila in i frid, inte kämpa nå mer... och vi förstod alla...
jag älskar dej så mycket...
cancern må ha tagit ditt liv... men den kommer aldrig att ta den spec plats du alltid kommer att ha i mitt hjärta!
Vila i frid Märta Elisabeht Toll Carlsson
Havajo mommo Havajo....
Mona-Lisas leende
Iaf, så såg vi Mona-Lisas leende. Bra film, men snacka om att dåtidens uppfostran av kvinnor var helt galet! Man ska vara sin man till lags, har man gift sig så är det det liv man kommer få... hemmafru och ansvar till barnen... Mannen? Ne, han ska ju jobba och tjäna pengar... Han har ett val.... det har inte hon...
Ja fi fan alltså!! Jag lovar skulle någon komma och tycka att jag ska stå min man till lags, och att det skulle vara mitt fel om han går och är otrogen, då kan jag lova att "någon" kommer få en rejäl smäll över käften!!
Hujja, är glad över att jag ändå har det så bra, en underbar pojkvän som verkligen bryr sig om mig och är lika mycket till lags för mig som jag är för han... Ja, jag är nog lite bortskämd tillochmed ;-)
Fick mig även en annan funderare...
Händer det att man ibland, omedvetet, gör saker därför att man vill visa sig duktig i andras ögon?
Tex. gifta sig med den där stiliga välvårdade rika mannen som är en dröm i din mors ögon... Men i dina egna då? Ja, men din mor är ju den som har fött dej tagit hand om dig givit dig mat uppfostrat dej, förtjänar inte hon då lite tacksamhet? Självklart! Men inte på ditt välbefinnades bekostnad? Ska du då leva med denna man resten av ditt liv, endast för att din mor ville det? Men ditt eget liv då? Ditt eget välbefinnande? Dina egna planer för din framtid?
Man ska inte låta någon annan bestämma din framtid... Känn efter vad det är du vill göra med ditt liv, när du kommit på vad det är, håll dej vid det... kämpa för att få det gjort! Det är ju ändå ditt liv, din berättelse, din bok... det är du som är författaren, det är du som bildar din värld, din syn på världen... Låt ingen annan komma och säga att du har fel, "du vill inte göra det där, gör det här istället" Känn efter själv! Ta ansvar över dej själv och ditt liv. Men se oxå till att du har någon du kan luta dig mot när motgångar kommer. Man kan behöva det... I know!
Jag vet att jag har valt snåriga stigar i mitt liv... Jag har valt en väg, som jag trodde var rätt, men som vart så otroligt fel... Men då viste jag att oxå att det är männskligt att fela, det är lätt att bli blind på allt annat när man väl gjort sitt val... Jag har oxå lärt mig att vad jag än väljer och vad jag än gör med mitt liv, så kommer jag alltid ha min familj (mamma, pappa, joakim, niklas stina) där med mig när det går som bäst, men även när det känns som att världen ska gå under på grund av mina misstag. Och det älskar jag dom för! Det är dom som fått mig att inte vara rädd för att möta motgångar... Vill du verkligen nå dina drömmars mål, så kan du räkna med att du kommer att behöva klättra branta berg för att ta dej dit, ibland kanske det kommer ett stenras, en lavin eller blir begravd i en snöstorm... men då vet jag att det kommer alltid finnas någon där som räcker mig den där hjälpande handen, och det är det som gör att jag vågar...
Livet är som en bergodalbana; ibland går det uppåt ibland går det nedåt, men oftast så sitter du där med det där spännande ansiktsuttruket och den kittlande konstiga kännslan i magen om vad som komma skall ;-) ett äventyr helt enkelt...
Ne hujja... för mycket tankar för mig... nu är det sova som gäller :-)
God natt
Drömmar!
Sleep, av Salvador Dali
I morse vaknade jag mitt i en väldigt stark dröm! Den var så verklig att det var nästan skrämmande!
Därav detta inlägg....
Drömmar är något jag alltid har varit fascinerad av. Det är alltid lika spännande att få gå och lägga sej på kvällarna omedveten om vad som komma skall. Ibland kan det vara något roligt, ibland något skrämmande, något ledsamt, eller helt enkelt bara något neutralt.
Det bästa med att drömma är att man får försvinna från vardagen, in i en värld som inte är lik någon annan. Man får ta en paus från sitt liv ett tag.
Jag har funderat på det här med dagdrömmeri, hur kommer det sej att man oftast faller i en dagdröm när man tex. sitter på en lektion med en lärare som bara står å pratar å pratar å pratar å pratar, att tillslut så orkar man inte lyssna längre, man bara hör hennes röst som tydligen ska informera om något lärorikt.... Då händer det att tankarna vandrar iväg till något annat som är mer intressant. Tex. vad man ska göra när man kommer hem, "undra hur hunden mår?", "matade jag fiskarna innan jag for?", "åh titta där, där sitter han den där snygga killen, undra vad alla skulle säga om jag bara gick fram till han och gav han en stor blöt....." RIIIIIING!!!! Där var klockan, slut för i dag, och jag har inte lärt mej ett dugg....
Varför blir det så? Är det ett sätt för sitt medvetna att fördriva tiden? Eller är det att man försöker anstränga sej så hårt att lyssna på läraren att tillslut blir det "slut batterier" i hjärnan, att den går in i en dagdröm för att ladda upp dessa igen? Eller är det bara så enkelt att man inte ids lära sig nå trams om hur världen kom till att det är roligare att tänka på något annat.... Bra fråga...
Ibland så tror jag att jag drömmer om saker som kommer att hända nästa dag, det behöver inte vara något speciellt. Kan hända att jag drömmer att jag borstar tänderna åsså spiller jag tandkräm på min fot. Sen samma morgon så när jag står och borstar tänderna så spiller jag tandkräm på foten, konstigt! Eller är det det som kallas Deja Vu? Man har en känsla att detta har hänt en gång förut? vet inte riktigt...
Men vad är drömmar egentligen?
Jag har fått höra att det kan vara "dagsrester" från saker som hänt under ens dag, men också önskningar av något slag. Jag har även fått höra att eftersom sömnen är livsnödvändig för oss så är drömmens uppgift att hjälpa oss hålla oss i ett sovande tillstånd.
Men varför drömmer jag mardrömmar då? Jag menar, jag har varken sett eller önska få se en trehövdad människoätande bläckfisk, men ändå så kommer den upp i min dröm och ska äta upp mej!? Whats up with that, ey!?
Jag antar att det är då man kommer till det där avsnitet "att tyda drömmar". Den där trehövdade bläckfisken kanske egentligen är min oro för min framtid som tär på mej att det känns som att jag snart kommer att bli uppslukad av den? Eftersom att min framtid inte har någon speciell form i mitt medvetna så gör mitt omedvetna den till ett stort farligt monster i mina drömmar, för att på det sättet bekämpa min oro?
Samma sak när man är sjuk, så händer det att man drömmer mardrömmar.... Men det man egenligen drömmer om är kanske kampen mellan dom "friska" och "sjuka" blodkroppar?
Ja, det är många frågor och funderingar kring detta eviga drömmandes! Men eftersom jag läser psykologi nu så kanske jag kan få mej en klarare uppfattning, så småningom :-)
Nu ska jag äta nudlar :-)
